Skogsbruk - Sida 23

LedareDet finns ett antal krafter som drar åt olika håll när tillväxten inom skogen bestäms. Här måste politikerna göra en rimlig avvägning med tydliga spelregler. Det skriver Knut Persson.

DebattDet viktiga är att detaljstyrningen med fördelning på älgskötsel- och jaktlag tas bort. Då kan skogsägaren anpassa älgstammen till sin mark och man får mer realistiska mål för jakten som markägaren kan acceptera. Det skriver skogsägaren och jägaren Sverker Liden.

När man som skogsägare känner sig ensam är det en enorm energikick att träffa andra i samma situation som peppar att gå ut med röjsågen, bygga en väg, eller varför inte plantera lite mer löv. Det skriver Helena Löthgren.

DebattBeslut om jakten fattas idag på för många nivåer och långt bortom jägarnas och markägarnas verklighet. Det skriver Pelle Sallin, jägare och skogsbrukare, Nällden.

LedareAtt klimatanpassa skogsbruksplanen kan vara ett smart drag. Hellre framsynta förslag från skogsägarrörelsens rötter än tvingande lagstiftning från ovan. Det skriver Anna Nilsson.

Att vara skogsägare är den allra vanligaste formen av eget företagande för kvinnor i Sverige. Av landets privata skogsägare utgör vi 38 procent, men det syns tyvärr varken på skogsdagar eller kurser, skriver Haidi Andersson.

LedareDe nya skogsutredningarna måste anpassas för att hänga ihop och inte minst fogas till lappverket från 30 års resa. Dessutom saknas komponenter. Det skriver Pär Fornling.

Låt oss hoppas att en nationell bioekonomistrategi ges förutsättningar att stärka hela den biobaserade näringen, skriver Torgny Persson.

LedareFrågan är vem av de skogsbrukets stora branschaktörer som blir först med att ge sig ut för att rekrytera inom e-sporten. Det skriver Anna Nilsson.

Om vi ska nå högt ställda förväntningar på produktion behöver vi också ta tillvara på de genetiska framsteg som görs i våra plantskolor, skriver Paul Christensson.

DebattSkogsbolagens högt ställda avskjutningskrav på jaktlagen är helt orimliga. Detta i kombination med att vargstammen tillåts växa i det närmaste obegränsat gör att älgen är alldeles för hårt ansatt. Det skriver flera sverigedemokratiska riksdagsledamöter.

DebattDet behövs ett pardigmskifte inom skoglig planering om vi ska nå målet ett uthålligt skogsbruk. Det kan göras möjligt genom att Sveriges skogsägare får tillgång till beslutsunderlag. Det skriver Karin Öhman, professor i skoglig planering och Tomas Lämås, docent i skoglig planering, SLU.

DebattDen svaga ställningen som den föregående regeringen tog i skogsfrågan är inte moraliskt försvarbar när en sådan stor del av vår befolkning är beroende av skogen. Det skriver riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD).

DebattUtredningen är ett exempel på myndigheternas strategi att förmå regering och riksdag att fatta beslut som de inte överblickar och därefter överlåta lagstiftningen till de radikaliserade myndigheterna utom riksdagens kontroll. Det skriver jägmästaren och skogsägaren Sverker Liden.

LedareFramåt är det rimligt att tro att virkespriserna kommer att spegla lönsamheten i industrin, motsatsen vore märklig. Det skriver Knut Persson.

LedareHur lätt ska man kunna offra ett livsverk? Lantbrukare är en art som ännu inte har rödlistats. Det skriver Anna Nilsson.

Landsbygden och skogen är kanske aldrig så nära den urbana människan som under julen, skriver Mats Blomberg.

LedareMöjligheterna med så kallat främmande trädslag har blivit tabu. Lagen och certifieringen lägger inte locket på, men regelverket signalerar problem. Det skriver Pär Fornling.

Trots att vi är bäst i klassen kommer målen till 2040 kräva mer av varje enskild producent och markägare – även i Sverige, skriver Anna Ek.

DebattEn snabb elektrifiering av vårt samhälle kräver därför omfattande investeringar i kraftledningar. Vi markägare är positiva till förbättrade kraftledningar, vi förespråkar däremot ny teknik med mindre intrång. Det skriver tre markägare.