Skogsbruk - Sida 49

LedareMålen med svenskt skogsbruk borde vara handfasta för att öka produktion, mångfald och klimatnytta. Och att uppmuntra markägarna att förvalta den egna skogen, skriver Pär Fornling i sin ledare.

”När ska svenska skogsägare börja ersättas för att våra träd dränerar atmosfären på koldioxid?”

LedareDet är självklart att skogsbruket måste ta ett stort ansvar för miljön i skogen. Men är miljömålen i Levande skogar i praktiken inte omöjliga att uppnå, frågar sig Knut Persson.

Jenny Karlsson om det fina i att gå ut och hämta sopkvastskaft, hagstolpar och mycket mer i skogen

DebattHela samhället behöver kraftsamla mot granbarkborrens framfart. Staten behöver hjälpa till med resurser och information för att bekämpa ohyran. Stora delar av svenskt skogsbruks framtid hänger på detta, skriver två unga moderater.

LedareAktivt brukade skogar, med växande virkesförråd, är bäst för klimatet. Passivitet är inte lösningen. Men man kan förstås bruka med andra mål i sikte, exempelvis miljö och mångfald, skriver Pär Fornling i sin ledare.

Den stora frågan är hur vi kan ersätta all den energi och råvara som kol, olja och naturgas står för.

DebattDet finns flera så kallade kopior där rödlistade arter trivs mycket bra, till exempel Garphyttans nationalpark. Därför är det fel av Skogsstyrelsen att skriva att originalmiljöer inte kan ersättas av kopior, skriver Bertil Lundahl i sin slutreplik.

Det behövs fler kvinnor i styrelserna inom det gröna näringslivet. Vi är många runtom i Sverige som förväntar oss det, skriver Södras ordförande Lena Ek i en uppmaning till valberedningarna.

LedareTrä som används till långsiktigt byggande minskar koldioxidhalten i luften. När trädet växer binder det koldioxid och om träet inte eldas upp eller ruttnar är koldioxiden borta under lång tid framåt, skriver Knut Persson.

Lena Ek, ordförande i Södra skogsägarna om kvinnliga företagare i skogsbranschen som måste börja ses som likställda sina manliga kollegor.

DebattVi hälsar Länsstyrelsen i Västra Götaland välkommen till reservaten, för att se hur barkborrebekämpningen har skötts hittills. Om staten ska äga reservat så ska den också sköta dem, skriver två moderater i ett svar till naturvårdsdirektören.

LedareKlimatförändringar ökar risken för skadedjursangrepp i skogen. Men varken industrin eller politikerna vill pröva nya trädslag. Medan klimatet blir varmare är frågan iskall, skriver Pär Fornling.

DebattDrygt en procent av granarna i Västra Götalands län finns i naturreservat, medan den överväldigande mängden granar växer i produktionsskogar. Det är de senare som utgör grogrunden för nya stora barkborreangrepp när nästa värmebölja eller storm slår till, skriver naturvårdsdirektör Sven Swedberg.

LRF Ungdomens Marit Bohlin frågar sig om generationsskiftet på skogssidan kan bli lika utmanande som det inom jordbruket på grund av höga markpriser.

DebattMan blir smått förtvivlad när man ser hur staten sköter sina naturreservat. Det är inte staten, utan generationer av bönder och skogsägare som har skapat dessa värdefulla naturområden, skriver två moderater.

Det räcker det inte med att jobba för regler som underlättar och bidrar till ökad jakt. Någon måste jaga och fälla viltet – och att ”jobba i kubik” är därför nödvändigt, skriver Jenny Karlsson i sin krönika.

DebattFlera rödlistade och hotade arter är av allt att döma konkurrenssvaga vid själva etableringstillfället, och kan kräva mycket speciella omständigheter för att lyckas, skriver Skogsstyrelsens enhetschef i ett debattsvar.

DebattTrots att både bombmurkla och violgubbe finns i planterad granskog på före detta slutavverkad mark anger både Artdatabanken och Skogsstyrelsen dem som exklusiva naturvårdsarter, skriver debattören.

LedareDet är bra att regeringen i årets budgetproposition startar ett skogsskadecentrum på Sveriges lantbruksuniversitet. Med tanke på att skadorna är så stora är det väl använda pengar, skriver Knut Persson i en ledare.