Krönika

Varför ska vi känna skam för att vi sköter vår skog precis så som våra förfäder skötte den? Visst kommer det bli en förändring i landskapet, men det är inget nytt vare sig i dag eller för 100 år sedan, skriver Marit Bohlin, LRF Ungdomen.

Ett land som tagit livsmedelsförsörjningen på allvar är Ryssland. Sverige har inte varit lika framsynt, skriver Palle Borgström.

För ett skogsindustriland som vårt vore det förstås synnerligen illa att avveckla våra träbaserade industrier och övergå till kollagring. Vem ska betala en sådan nota? Det undrar Anders Pettersson.

Regeringen gör allt för att pressa in oss i ett ekorrhjul som snurrar så snabbt att de flesta av oss kommer fara som katapulter ur hjulet - flop, flop, flop.

Skogen behöver bli relevant för alla – inte bara för oss som är födda med den, skriver Land Skogsbruks nya krönikör Susanne Öberg.

Peter Borring vill se en ny spänstig företagarorganisation som inte bygger på ideella under och vackra ord om folkrörelser.

Det är ironiskt att skogsbruket är under angrepp samtidigt som livet på landet börjat uppvärderas.

Kring storhelger blir jag extra tacksam gentemot alla dem som arbetar med djur, men jag hyser också en gnagande oro för vad som kan inträffa då kylan och snön slår till.

KRÖNIKA: Erik Hjärtfors, skogsägare och träförädlare, drömmer om framtidens skogsbruk i sin sista krönika.

Palle Borgström, LRFs förbundsordförande, sammanfattar året och blickar mot 2022.

EU vill helst inte att vi ska bruka skogen alls, trots allt skogsbruket inneburit för vårt land, konstaterar Jenny Karlsson, ordförande för LRF Norrbotten.

Extrema kostnadsnivåer, ökad konsumtion av svenskt kött och ny landsbygdsminister. Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen, reflekterar över året som gått.

Självfallet är det okej att sälja sin skog. Särskilt om man inte är intresserad eller just vill leva ett annat liv. Men den som inte säljer sin skog får säkert vara med om en spännande resa, skriver Leif Öster.

Vi har de senaste 100 åren förbättrat både klimatet och det biologiska livsrummet för djur och växter. Var är vår medalj, hurraropen och hyllningarna i media? Är inte detta en insats värd att uppmärksamma, skriver Helena Löthgren, skogsägare, Lindesberg.

Ojämställdhet är en mångfacetterad term och ett utbrett problem inom lantbruksbranschen. Vi kan välja och vraka mellan problem som ojämnt fördelat ägande, skillnader vid beviljad finansiering och vem som sköter arbetet i hemmet, skriver Katarina Wolf, ledamot i LRFs jämställdhetsakademi.

I skogsdebatten, där alltför ofta två stridande sidor målas upp, ställs inte sällan miljö och lönsamhet mot varandra. Jag skulle vilja påstå att de i själva verket är förutsättningar för varandra, skriver Torgny Persson, Skogsindustrierna.

KRÖNIKA: En ny minister har många uppgifter att ta tag i. Vi befinner oss mitt i de största och viktigaste EU-förhandlingarna kring jord och skog någonsin, skriver Palle Borgström.

Just nu vill alla ha skogen och dess produkter. Då är det lätt att glömma att inga resurser i världen är oändliga, inte ens skogen, skriver Haidi Andersson.

Man får inte glömma att mat ska produceras och att de som ska producera maten själva bäst vet sina förutsättningar, skriver Elisabeth Hidén.

Lyssnar man till miljö- och klimatrörelsen är deras lösningar i princip alltid att vi på olika sätt ska producera mindre. Min övertygelse är att det inte är där lösningarna finns, skriver Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.