Krönika

I sin krönika skriver han om beslut som kommer att prägla de gröna näringarna under lång tid framöver.

LRF Ungdomens Marit Bohlin frågar sig om generationsskiftet på skogssidan kan bli lika utmanande som det inom jordbruket på grund av höga markpriser.

Björn Folkesson tror att vetet snart har nått ett all time high

Det räcker det inte med att jobba för regler som underlättar och bidrar till ökad jakt. Någon måste jaga och fälla viltet – och att ”jobba i kubik” är därför nödvändigt, skriver Jenny Karlsson i sin krönika.

Land Lantbruks krönikör Björn Folkesson sammanfattar.

Här är faktorerna som påverkar vetepriset

Den omfattande lågkonjunktur som vi befarade i början av året har inte blivit verklighet. Tvärtom går en stor del av det svenska näringslivet förhållandevis bra. Men det gäller att ha beredskap för pandemins alla scenarier, skriver Peter Normark.

Var tid har sitt skogsbruk. Förr utnyttjades gallrade skogar av kor på bete, i dag uppskattas de av bärplockarna, skriver Leif Öster i sin krönika.

Jordbruksverkets beslut om grannens diken är något som självaste Kafka hade haft svårt att överträffa. Sköt dina diken, men om du gör det får du böta, summerar Arne Lindström i sin krönika.

Jag vill hävda att jämte demokrati är äganderätten de fundament som bygger starka och framgångsrika samhällen. Det finns otaliga exempel på att brist på äganderätt missgynnar långsiktig skötsel, skriver Paul Christensson.

Blandskogar, med avverkningar på kanske max fem hektar leder till minskade viltbetningsskador, mindre storm- och barkborreskador och förmodligen även färre rötskador, skriver Erik Hjärtfors i sin krönika.

Det är dags för del 2 av LRFs riksförbundsstämma som i dessa pandemitider genomförs digifysiskt. Fullmäktige samlas på olika platser i landet och debatterar bland annat viltskador, skriver Palle Borgström.

Sverige är ett land med en mycket fin skogsråvara, och det lever vi på när våra produkter exporteras. Men alternativen är många och avsättningen inte självklart, skriver Marit Bohlin.

Debatten om de gröna näringarna har ofta ett storstadsperspektiv. Politiken utgår från storstadens förutsättningar, även om den påverkar hela landet, skriver Elisabeth Hidén.

Det är hög tid att "riktiga hästtjejer" börjar tas på allvar. Vi är många yrkesskickliga kvinnor som tillsammans har utvecklat hästnäringen till att åter ha blivit en viktig del av samhällsekonomin, skriver Eva Netterberg.

Vad ska man säga om en kokboksförfattare som blivit vegetarian på grund av klimatångest, men som flyger till Sydafrika för att ta foton till boken, undrar Peter Borring.

För Paulina West är målsättningen nu klar. Efter att ha lagt ned mjölkproduktionen på den egna gården 2016 blev längtan stor och det ska byggas nytt och börjas om med kallet i livet: mjölkkorna.

Lantmäteriets uppgift är att kartlägga, registrera och säkra ägandet av alla fastigheter samt hantera deras gränser. Inte att tjäna maximalt med pengar. Dagens handläggningstider och priser är orimliga, menar veckans krönikör.

Kolet är det nya guldet för bönder som gjort lite ytterligare åtgärder på sin gård och på så sätt blivit ännu mer klimatsmart än vad gården redan var. Men vi måste behålla det inom gården för att kunna använda det i den offentliga debatten, skriver veckans krönikör.

Vetet lider av skördeprispress och utfallet har blivit bättre än befarat. Björn Folkessons bedömning är att även om det snart är färdigtröskat, så är det inte färdighandlat.