Krönika

Vi måste bli tydligare med vad skogsavverkningen räcker till, förutom inkomst till skogsägaren. Förståelse för ett produktionsinriktat skogsbruk behövs för att vi ska kunna nå fossilfrihet, skriver Jenny Karlsson.

Kanske skulle en liten kris få folk att förstå värdet av svenskt lantbruk? Tanken har snuddat, men aldrig trodde Anna Ross att den skulle vänta runt hörnet.

Vi måste få ner klövviltstammarna till en rimlig nivå, så att vi framgångsrikt kan föryngra rätt trädslag på rätt plats utan att behöva bygga vilthägn överallt, skriver Paul Christensson.

Vildsvinen förstör mer än bara lantbruk. De förstör relationer mellan jägare och markägare, mellan arrendator och markägare och mellan grannar. Men det finns också några ljusglimtar, skriver Palle Borgström.

Ny teknik kan lösa flera av de utmaningar mänskligheten står inför. Till exempel kan avancerade algoritmer och radardata från satelliter hjälpa oss att bekämpa skogsbränder, skriver Anton Pedersen.

Oavsett kunskap och intresse hos oss skogsägare är vi i händerna på expertisen, antingen vi har ett förvaltningsuppdrag på vår skog, går på skogsträffar eller bara läser skogstidningar, skriver Erik Hjärtfors i sin krönika.

Väderläget är knepigt och som det ser ut nu råder jag ingen att sälja börsvete på den här låga nivån. Det skriver råvaruexperten Björn Folkesson i veckans krönika.

Svenska skolor lär inte ut varifrån maten kommer och hur den produceras. Så på vem vilar då ansvaret att barnen ska få lära sig något så grundläggande och viktigt, undrar Elisabeth Hidén.

Man ska inte behöva ha en massa muskler för att jobba i skogen, tycker Marit Bohlin. Det är 2020 och vi mår alla lite bättre av att det blir mer jämställt i skogen.

Branschen tycks ha har överproducerat gödning och nu måste den reas ut. Det skriver Björn Folkesson i sin krönika.

För stort oljeutbud i kombination med minskad konsumtion är en av få positiva händelser just nu för det dieselintensiva jordbruket. Det skriver råvaruexperten i sin analys.

Vår sårbarhet är blottad och inget vet utfallet av coronakrisen. Men det känns extra tryggt att vara skogsägare och att bo i glesbygd när världen är under attack, skriver Jenny Karlsson.

När vi kommer ut på andra sidan av coronakrisen är både politiken och företagandet mer robust och redo. Svensk livsmedelsproduktion måste värderas högre, skriver Palle Borgström.

Jag bävar inför vad som skulle hända om mejeripersonal eller slakteriets anställda skulle vara borta från jobbet. Det skriver råvaruexperten Björn Folkesson.

God myndighetsutövning är viktig för oss skogsägare. I min vardag som företagare förväntar jag mig att myndighetskontakterna ska vara effektiva, rättssäkra och kompetenta, skriver Paul Christensson.

Sverige är i framkant när det gäller jämställda styrelser. Genom ett brett urval får jag en större möjlighet att maxa kompetensen, menar Alf Johansson, ordförande för Arla Foods valberedning.

De gröna näringarna spelar en viktig roll i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Potentialen är stor om vi lyckas förändra utbildningarna, höja statusen och dra lärdom av andra branscher, skriver Erik Larsson.

Kanske leder den senaste tidens coronakris till att allt fler vill semestra hemma i Sverige. Då är skogen och dess bidrag till god hälsa och avkoppling en verklig resurs, skriver krönikören.

Coronavirusets spridning över världen visar hur viktigt det är att sätta upp konkreta mål för självförsörjningsgraden i Sverige. Det skriver LRF Ungdomens Elisabeth Hidén.

Björn Folkesson analyserar prisrörelser över tid inom mjölk och foderråvaror.