ledareJag önskar mig en mötesagenda för skogsägare i julklapp. En mötesagenda som handlar om skog och skogsbruk där människor kan få delta och prata fritt. Det skriver Susanne Öberg.

ledareFör andra året i rad väljer redaktionen att placera en skogsägares rätt att på laglig väg bruka sin mark överst bland de 50 största avtrycken i det gröna näringslivet. Det skriver Anna Nilsson.

ledareEn historiskt hög spannmålsskörd och ett starkt kött- och mjölkår visar att svenska lantbrukare kan och vill producera mer. Det som fattas nu är tydliga politiska beslut. Det skriver Anna Nilsson.

ledareAtt värna naturvärden vid avverkningar kallas också vardagshänsyn, tydligen så vardaglig att den tas för given och glöms i debatten. Det skriver Pär Fornling.

ledareDet behövs färre regler, ökad konkurrenskraft och bättre förutsättningar för att kunna bedriva lönsamma lantbruksföretag i Sverige. Inte tillfälliga statliga stöd. Det skriver Anna Nilsson.

ledareDet är svårt att upprätthålla en rättstat när var och en själv kan bestämma vad rätt och vad som är fel. Det skriver Susanne Öberg.

ledareJag har så svårt att förstå varför gruvans företrädare får stå oemotsagda när skogens dito får löpa gatlopp för varje avverkningsanmälan. Det skriver Susanne Öberg.

ledareJordbruk och skogsbruk hänger ihop. Men ofta har ämnen hanterats var för sig, också inom vår egen bransch. Därför är LRFs nya rapport ”Vi gör jobbet – ge oss förutsättningarna” en viktig plattform att ta ett gemensamt avstamp i, skriver Anna Nilsson.

ledareDet var en gång för länge sedan i en avlägsen skog långt ute på landet en familj som ägde och brukade sin mark utan att den behövde vaktas av polis. Det skriver Susanne Öberg.

ledareI medierna ställs miljörörelsen och lantbrukets organisationer ofta i motsats till varandra. Tävlingen Årets Östersjöbonde är ett bevis på motsatsen. Det skriver Anna Nilsson.

ledareDen som hade olyckan att åka tunnelbana för några veckor sedan möttes av en jättelik kampanj med slagord mot skogsbruket. Det var reklam för skor av märket Icebug. Det skriver Pär Fornling.

ledareTänk om kräftgången inom det gröna näringslivet de senaste decennierna inte är någon annans fel. Det skriver Susanne Öberg.

ledareDet går att vara hur upprörd som helst på Greta Thunberg och andra aktivister, men det var de påstådda fynden av tretåig hackspett som gjorde att maskinerna stoppades efter att Birdlife Sverige överklagade domen i mark- och miljödomstolen. Det skriver Anna Nilsson.

ledareDet finns något som oroar mig med den svenska producentkooperationen. Återväxten. Det skriver Susanne Öberg.

ledareI spåren av den svaga konjunkturen ser vi även varsel hos dem som är beroende av att industrierna snurrar. Sammantaget är landsbygden – människorna och dess företagande – de som lever med och av skogen – de största förlorarna. Det skriver Susanne Öberg.

ledareDet finns fortfarande tid för regeringen att tillsätta en bred utredning för att främja ägarskiften. Inte minst för att bana väg för en ny generation lantbrukare som gör en stark svensk livsmedelsförsörjning fortsatt möjlig. Det skriver Anna Nilsson.

ledareFör att landa rätt finns all anledning att lyfta fram bioenergins möjligheter. För att öka och dra nytta av hela potentialen finns anledning att lägga i en högre växel. Det skriver Pär Fornling.

ledareStenmurarna får inte bli monument som minner om ett aktivt brukat åkerlandskap. Det skriver Anna Nilsson.

ledareSkogsnäringen behöver klassifieras som samhällsviktig och en övergripande plan behöver göras för hur hela kedjan och kritisk infrastruktur måste fungera även i kris. Det skriver Anna Nilsson.

ledareTänk att Sverige gör det igen – använder EU för att trycka till svenskt jordbruk, skriver Susanne Öberg.