ledareVänd dina handflator uppåt och lägg skoter i ena och mat i den andra – vad väger tyngst? Konsekvenslöst är det inte. Det skriver Susanne Öberg.

ledareKravet att lantbrukare ska behöva fråga nästan 200 personer om lov för gödselspridning borde falla på sin egen orimlighet. Det skriver Anna Nilsson.

ledareVarför saknas kvinnorna i den skogliga debatten? Svaret kan mycket väl ligga i att branschen består av 85 procent män, trots att 39 procent av skogsägarna är kvinnor. Det skriver Susanne Öberg.

ledareIngen annan bransch är så tätt sammanlänkad med miljömålen som jordbruket. Misslyckas den gröna omställningen här, misslyckas den på riktigt.

ledareSvenska bönder hoppas jag bara är början på smarta, strategiska insatser för att stärka svensk primärproduktion. Det skriver Susanne Öberg.

ledareRapporten Makten över skogen ska kartlägga vilka aktörer som har makt över skogens nyttjande. Frågan är varför har författarna valt att ducka för det som i särklass stått ut allra mest? Det skriver Anna Nilsson.

ledareFörmodligen blir skog en central fråga för Miljöpartiet i valrörelsen. Där det haltar betänkligt i argumentationen är att sätta likhetstecken mellan hyggesfritt, biologisk mångfald och klimat. Det skriver Pär Fornling.

ledareTäckdikning ligger helt i linje med regeringens ambitioner att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Nu behöver myndigheterna visa på samarbetsvilja och snabb handläggning. Det skriver Anna Nilsson.

ledareJag skulle önska att skötselmetoderna försvann ut ur skogsdebatten. Valet av skötselmetoder är och ska förbli skogsägarens egna. Det skriver Susanne Öberg.

ledareSanningen är att det just nu är öppet mål för svenskt kött. En stark marknad och hög efterfrågan gör att taktpinnen för en gång skull finns där den hör hemma: hos branschen själv. Det skriver Anna Nilsson.

ledareJag vill flagga för att det finns några som kommer att hålla sig framme. Nämligen de som köper skog för att få statlig ersättning för att låta den stå obrukad. Det skriver Susanne Öberg.

ledareDen svenska vildsvinsstammen är större än någonsin. En misslyckad viltpolitik är inget för regeringen att skryta med. Det skriver Anna Nilsson.

ledareMed tanke på att de gamla uppgifterna ledde till högljudd oro från skogbrukets kritiker är det anmärkningsvärt tyst om den positiva vändningen kring skogens klimatytta. Det skriver Pär Fornling.

ledareRiksdagsvalet är blott månader bort. Se prognosen från Land Lantbruks valundersökning som en väckarklocka – än finns det tid att vässa politiken för ett aktivt svenskt jord- och skogsbruk, skriver Anna Nilsson.

ledareLösningarna på sektorns problem finns med stor sannolikhet redan ute i landet men begränsas av dåliga finansieringsmöjligheter och krångliga regelverk från att gynna hela Sveriges lantbrukarkår. Det skriver Ella Li Jennersjö.

ledareSkogsägare i hela landet – låt 2026 bli året då vi tar makten över naturvärdesinventeringarna i våra egna skogar. Det skriver Susanne Öberg.

ledareFör att hålla vårt till ytan ganska stora land vackert och levande behövs många skogsägare som är engagerade i skötseln av skogen. Det skriver Knut Persson.

ledareOm Jordförvärvslagen ska vara värd att försvara måste den stärka det långsiktiga brukandet av marken — inte försvåra det. Det skriver Susanne Öberg.

ledareNu gäller det att helheten i Göran Örlanders utredning fångas upp. Det duger inte att plocka russinen ur kakan. Det skriver Pär Fornling.

ledareDe vackra orden om att det svenska lantbrukets stora betydelse måste omsättas i praktiska och konkreta beslut. Det skriver Anna Nilsson.