Sakta men säkert sker en rivning av flera hundra år gamla kulturmiljöer och biotoper skapade i uppdämda vatten. Dammarna har tillkommit där det finns naturliga fallhöjder för att utnyttja vattnets energi. Det skriver Dag Boborg, agronom.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Den närmast urskiljningslösa rivningen av uppdämda vatten grundar sig på myndigheternas tolkning av ett EU-direktiv benämnt vattendirektivet. Sakta men säkert sker en rivning av flera hundra år gamla kulturmiljöer och biotoper skapade i uppdämda vatten. Dessa dammar har tillkommit där det finns naturliga fallhöjder för att utnyttja vattnets energi och fortfarande sker en viss elproduktion. Samtliga uppdämda vatten ska nu miljöprövas av Mark- och miljödomstolen. Det är en byråkratisk process med långa ledtider. Planen är att detta ska ske inom en 20-årsperiod. Med beaktande av nuvarande rivningstakt och antalet kvarvarande dammar bedömer undertecknad att det kommer ta minst 100 år.
Rivningen av dammar kan också drabba närboende hårt, vilket vi har erfarit. När vi på grund av sjukdom och ålder tvingades sälja vår fastighet som låg omedelbart intill en damm fick vi brev från länsstyrelsen mitt under budgivningsprocessen om att dammen sannolikt ska rivas. Resultatet blev att försäljningen avbröts och kunde återupptas först ett år senare när vi fått reda på hur det möjligen kunde se ut efter rivningen. Det är högst vanligt att marknadspriset för en fastighet ökar med cirka 1 miljon om tillgång finns till en vattenspegel med möjlighet till ”bad på tomten”. Undertecknad gör bedömningen att förlusten i vårt fall är 850 000 kronor men kan mycket väl vara större eftersom hotet om rivning kraftigt begränsat antal intressenter. Vad som också är anmärkningsvärt i detta fall är att det byggdes en fiskeväg 2005 där Länsstyrelsen uppger att på grund av oklar ansvarsfördelning har denna inte underhållits. I ansökan från Södra uppges att den förfallit helt vilket är en stark överdrift.
Södra, ägare till dammen, ansökte om rivning av dammen juli 2025 och målet förväntas avgöras 2026. Med tanke på att verkställigheten säkert kan ta 3 år handlar det om ledtider på 5-10 år räknat från att länsstyrelsen information nådde oss. Det är orimligt att Länsstyrelsen skapar så hårda och kostsamma miljökrav så att rivning blir enda alternativet. Likaså är det orimligt att inte Länsstyrelsen väger in andra faktorer än strömmande vatten och flodpärlmusslan och åsidosätter människans behov, andra växt-och djurarter etablerade i uppdämda miljöer. Myndigheterna strävar efter att skapa ett naturligt tillstånd. Det finns förmodligen ingen nu levande som med säkerhet vet hur detta så kallade naturliga tillstånd sett ut.
Vad som känns mycket motbjudande i en rättsstat är att det saknas ekonomiska medel när enskilda drabbas av sänkta marknadsvärden som följd av statliga direktiv. Utrivningen av dammar är ett svek mot landsbygden och vår historia.
Dag Boborg
Agronom
