"Om det är så att samhället önskar att man som skogsägare skall producera ett naturvärde i stället för mycket skog, då borde man väl rimligen också kunna säga vad det är värt, skriver krönikören Arne Lindström.

Lantbruk

Vad får naturvärdet kosta?

Skogsägare får leva med det som tidigare generationer gjorde med skogen. I veckans krönika diskuterar Marit Bohlin skogsvårdsskuld och naturvårdsskuld.

Skogsbruk

Skogen är inte statisk

Att bli dragen inför domstol för att omedvetet ha gynnat den biologiska mångfalden genom uteblivet underhåll på grund av regelrädsla är ett exempel på en slags regelinfarkt, skriver Markus Hoffman, expert på mark och vatten hos LRF.

Ett exempel på regelinfarkt

Det har blivit ett ensidigt narrativ i jordbrukspolitiken att det skulle vara ”synd” om yngre bönder, skriver Peter Borring i sin krönika.

Är det så synd om unga bönder?

"Under pandemin har allt fler upptäckt fördelarna med att bo utanför städerna. Efter årtionden av styvmoderlig behandling är det dags att uppvärdera småorterna.". Det skriver författaren och journalisten Lars Anders Johansson.

Dags för en uppvärdering av småorterna

Land Lantbruk

Ägarskifte, kompetensförsörjning och lantbrukets framtid diskuteras ofta. Vem ska producera maten och hur? Det frågar sig LRF Ungdomens ordförande Elisabeth Hidén i veckans krönika.

Vem ska bli framtidens bonde?

Det finns en högljudd grupp i samhällsdebatten som inte tror, eller inte tycker, att vi som människor ska leva av naturen. De tycker att naturen ska vara orörd. Det finns ingen förståelse för att det ofta är människans hand, ofta en bondes hand, som skapat de naturresurser som är värda att bevara.

Kraftsamling kring vilt

Författaren Anna Maria Lenngren skrev ”Några ord till min dotter”, med tillägget ”om jag hade någon”. Därför skriver jag några ord till min bonde, innan bönder blir för oss vad en dotter var för skalden – ett önsketänkande.

Några ord till min bonde

Vem ska man tro på, tro på, tro på ...? Vi ser och hör det om och om igen, de osanna budskapen som med ett knapptryck sprider sig likt gasbränder på sociala medier, i radio, tv och tidningar. Argumenten sväljs med hull och hår och skapar kortslutning i vanligt folks förnuft.

Varför synar ingen aktivisternas budskap

Varför pratas det nästan aldrig om att en hög biologisk produktion är en viktig pusselbit i hur vi ska klara klimatutmaningen? undrar Paul Christensson.

Vi måste använda marken klokare

Redan 2016 förutsåg Macklean proteinskiftet, som nu verkligen tagit fart. Idag ligger fokus på växtbaserade livsmedel gjorda på proteingrödor som bönor och baljväxter, även om den svenska odlingens produktion och lönsamhet av dessa grödor är relativt låg jämfört med traditionella grödor, skriver Jenny Asplund på Mackelan.

Jag vill så ett frö för havre som proteinråvara

Under våren har vi sett ett prisrally på byggvirke nästan utan motstycke. Det pratas om 30-50 procents prisuppgång för grossisterna. En del tar ut hela beloppet av slutkunderna eller helt sonika inför ”trallransonering” för att inte stöta sig med sina stamkunder och att slippa köpa in till tidernas högsta priser. Stillastående sågverk i USA, strandad båt i Suez och en rad andra corona-relaterade faktorer nämns vara orsaken, skriver Erik Hjärtfors.

Arg på låga virkespriser – skapa din egen affärside

Visst är det lustigt med olika grupper i samhället som har samma strategi, men tror och hoppas på helt olika utfall. Den gemensamma strategin är att informera allmänheten om livsmedels ursprung, men med tron att ökad information ska ge olika resultat. Visionen och målet är näst intill det motsatta för dessa grupper, skriver Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen.

Alla vill upplysa – men vem övertygar?

Som skogsakademiker, jägmästare, så värnar jag om skogsutbildningarna inom SLU. Det finns idag även andra mindre utbildningar, men jägmästare och skogsmästare är ändå de största, skriver Marit Bohlin.

Är utbildningen inte något värd?

Våren har kommit till Varaslätten och utanför vardagsrumsfönstret vajar vetet som blivit knallgrönt efter gödsling och sol. Mitt Instagram-flöde fylls av fina bilder från årets vårbruk. Jag blir alltid nyförälskad i lantbruket den här tiden på året, och inspirerad av hur branschen fullkomligen surrar av liv. Jag har svårt att förstå varför alla inte blir lika exalterade över en slät såbädd eller ett nystängslat bete, men det beror nog på att majoriteten i min generation knappt vet hur ett lantbruk fungerar.

"Okunskapen gör att lantbrukaren hamnar i kläm"

Jag tror att skogsdebatten skulle vinna mycket på att flyttas från riksmedia och Stockholm. För skog ska diskuteras ute i skogen. Det blir både lugnare och sakligare. Drömmen vore att få landets skogsägare att bli mer av ambassadörer och skogsvägledare. Det är liksom en annan skala på skogsdebatten när vi skogsägare står där mellan träden och löser problemen, skriver Leif Öster.

"Skog ska diskuteras ute i skogen"

Jag får ofta frågan om hur digitaliserad skogsnäringen är och brukar svara att skogen är mycket mer hightech än vad många tror. Artificiell intelligens (AI) och digitalisering ger nya förutsättningar för skogsnäringen – och jag är övertygad om att vi bara har sett början.

Skogen är mycket mer hightech än vad många tror

Den underbara femte årstiden går mot sitt slut för oss i norr. Tiden när fräknarna frodas, barmarken vinner över skaren, flyttfåglarna återvänder och skogsfåglarna samlar sina harem. Men nej, allt är inte underbart med den här tiden. För det är nu vi går in i tjälskottens, geggamojans, 12-tonsskyltarnas och potthålens tid. Ja, känslan är faktiskt att vi återgår till väglöst land.

Vi återgår till väglöst land

I nästan sex månader har det pågått febril aktivitet, inte minst i LRFs kommungrupper och regionstyrelser, för att få politiken och myndigheterna att förstå konsekvenserna av förslaget till åtgärdsprogram av EUs vattendirektiv.

Regeringen måste se helheten i vattenfrågan

Vad är egentligen ekonomiskt jämställda mål mellan naturvård och produktion? Ingen har mig veterligen lyckats förklara detta sedan skogsvårdslagen delvis skrevs om 1993. Det är kanske denna sista lilla, uteblivna detalj som är största anledningen att vi 28 år senare fortfarande famlar efter ramar som alla kan samverka inom och verktyg för att bruka sin skog?