Klimat
På den här sidan har vi samlat våra artiklar om klimat.
- Sida 3Inte tro eller tyckande - en seriös dialog kräver fakta
Debatt17 februari 2025Läget i kyrkans skogar är bekymmersamt. Det stiften nu skyller skogsutredningen för, är tidigare av stiften egentillverkade synder. Det skriver Peter Lindgren, jägmästare, fotograf och organisationskonsult.
Det behövs mer kunskap om återvätning
Debatt13 februari 2025Alla insatser, från återvätning till krafttag för ökad tillväxt, bör vägas mot varandra för att få mest klimatnytta per insatt krona. Det skriver Pär Fornling.
Fördel för klimatet att återväta bördig torvmark
Debatt13 februari 2025Miljömålsberedningens förslag angående återvätning bygger inte på "teoretiska modeller" utan på en lång rad mätningar i olika fältförsök. Slutsatsen är att det normalt är till fördel för klimatet att återväta bördig torvmark. Det skriver Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen.
Målkonflikterna för skogsbruket bör lyftas fram mer!
Debatt6 februari 2025Bland de olika målkonflikter som ger bränsle åt skogsdebatten är den mellan skogens artrikedom och skogens klimatnytta förvånansvärt osynlig. Det skriver Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi och Peter Holmgren, skoglig doktor.
Positiv vändpunkt på den skogspolitiska scenen
Ledare6 februari 2025En fingervisning på hur den svenska regeringen har börjat att byta taktik för att få större genomslag är det formaliserade samarbetet "For forest". Att knyta ett nära samarbete med ett så stort och tungt EU-land som Frankrike även inom skogsfrågor är givetvis en fjäder i hatten. Det skriver Anna Nilsson.
Förödelsen efter Gudrun handlar om mer än pengar
Ledare3 januari 2025Medvetandet om att man behöver försöka anpassa skogen till ett mer dramatiskt klimat har ökat efter stormen Gudrun. Men det kommer att ta tid och blir ett mödosamt arbete. Det skriver Knut Persson.
Markägare är centrala för Sveriges våtmarksarbete
Debatt29 november 2024Sverige behöver återställa och etablera mycket våtmark för att klara flera klimat- och miljöutmaningar. Markägare är centrala för våtmarksarbetet eftersom åtgärderna är frivilliga. Det skriver Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket.
Koll på kol i ett töcken av patentlösningar
Ledare28 november 2024Det är inte lätt att ha koll på kolet. Fastlåsta positioner, egenintressen och tro på mirakelkurer förvirrar. Det skriver Pär Fornling.
Mina krav på EUs nya jordbrukskommissionär
Debatt4 november 2024Vi behöver fler bönder i EU, och utan en reformerad Cap kommer lönsamheten att svikta och fler lantbruk behöver lägga ned. Det skriver Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.
Så tjänar du på att bli en aktiv vattenägare
Debatt27 oktober 2024Inom skogsbruket har vattenfrågorna blivit allt viktigare de senaste tio åren. Klimatförändringar, med ökad försommartorka och brandrisk, gör att vi behöver jobba mer aktivt. Det skriver Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.
Krönika2 september 2024Lämpa inte över klimatanpassningen på nästa generation
Det är rimligt att anlägga ett generationsperspektiv på att klimatanpassa den svenska matproduktionen. LRF har i rapporten ”Livsmedelsberedskap, klimat och natur – kostnader för lantbrukets gröna omställning” föreslagit att 20 procent av landets åkermark kunna vattnas inom en generation. Det skriver Markus Hoffmann.
Betande kor behövs för klimatet och den biologisk mångfalden
Debatt30 augusti 2024Vi på Krav står fast vid att alla djur ska få beta, oavsett om det skulle bli en lagändring. Det skriver Emma Rung, vd för Krav.
Äganderätten handlar om respekt och hänsyn
Debatt26 augusti 2024Äganderätten ska absolut gälla – men den handlar inte enbart om den enskildes rätt, utan också om respekt och hänsyn till grannar och det gemensamma samhället. Det skriver Lars-Göran Österman, Lillkyrka, och Elias Häggström, Arboga.
Låt inte Ukrainas storlek avskräcka
Ledare21 augusti 2024Det är på tiden att EUs jordbrukspolitik uppdateras och inte bygger på gamla historiska positioneringar. Sverige är ett av de länder som kan gynnas av en utvidgning av EU. Det skriver Anna Nilsson.
Överbete skadar klimatnyttan och landsbygdens ekonomi
Debatt16 augusti 2024Överbete från klövvilt, inte minst älgar, minskar den skogliga tillväxten och orsakar betydande problem för både klimat och ekonomi. Det skriver Jonas Mårtensson, affärsområdeschef, SCA Skog.
Klimatskog är hotad av passivitet
Ledare15 augusti 2024Vad orden betyder är en sak. Hur de uppfattas en annan. Och hur de används i plakatkampanjer en nyckelfaktor. Det skriver Pär Fornling.
Krönika13 augusti 2024Att behöva hålla tummarna mot extremvädret varje sommar
Stormar, översvämningar och kyla kan vara utmanande nog för vårt samhälle och infrastruktur men torka och extremvärme är långt värre tycker jag. Det skriver Haidi Andersson, skogsägare, Växjö.
Med beredskap i tanken blir beslut lättare
Ledare1 augusti 2024Den yrvakna debatten om vår beredskap har inte hunnit landa i skogen. När den gör det, och perspektivet vidgas, behövs inte mycket fantasi för att inse att vi är väldigt sårbara genom beroendet av fossilt bränsle. Det behövs något annat i tanken. Det skriver Pär Fornling.
Klimatutsläpp drivs av konsumtion, inte av länder
Debatt30 juli 2024Det är inte Kinas fel att vi väljer att flytta våra fabriker dit. Jag lägger mest ansvar på företagen som driver på osund konsumtion. Det skriver Göran Christiansson, Laholm.
Krönika29 juli 2024Så kan svenskt lantbruk bli klimatneutralt
Äntligen ser vi en vilja från fler att dela på notan för lantbrukets gröna omställning. Det skriver Palle Borgström, förbundsordförande LRF.