Krönika

En verksamhet med skog betyder oftast ett mycket ojämnt inflöde av inkomst. Det är därför viktigt att se till att fördela skogsinkomst på de sätt som finns tillbuds. Det kan finnas oerhört mycket skatt att spara, skriver Helena Löthgren.

Beskedet från staten är att allt ska bevaras, ersättning för detta får du inte men du kan få ett straff om du inte lyder. Det låter overkligt, men så är det för skogsägare i dag, skriver Palle Borgström.

Om det bara är volymer vi vill ha, och det kommer nog att behövas stora sådana, är det då någon mening med gallringar som kan ge ett lågt netto och skaderisker i ett förändrat klimat?

Få länder har tagit till sig kooperation så brett som Sverige. Idag kan hela 20 procent av den svenska ekonomin härröras till kooperativa företag, skriver Anna Tibblin.

Ibland säger vi att vi inte ser skogen för alla träd. Kan det också gälla den gröna omställningen? Vi har i Sverige en fungerande grön omställning som ständigt pågår mitt framför ögonen på oss, men vi glömmer bort att berätta om den, skriver Torgny Persson.

I teknikens spår kommer också krånglet. Traktorer som står still på grund av diffusa felkoder, dygnet runt risken för larm från mjölkrobotar, fodersystem som slutar att fungera och ingen backup som gör det möjligt att fodra manuellt, skriver Ida Frankenberg.

FN-mötet om hur vi ska uppnå målen kring den biologiska mångfalden är viktigt – men det gäller att åtgärderna anpassas till våra olika verkligheter, skriver Paul Christensson.

Lantbrukets hållbarhet är ständigt på tapeten men en viktig aspekt glöms bort – människan bakom. Bonden. För det är en sak att ha råd att arbeta mot hållbarhet och en annan att ha tid och ork att göra det, skriver Katarina Wolf.

Om 20 år så har kanske älgen helt gjort reträtt från södra delen av landet på grund av värmen. Med det sagt så behöver förvaltningen av våra viltstammar följa efter och ändra sig efter förutsättningarna ute i verkligheten, skriver Marit Bohlin.

SCBs undersökning visar att fler lantbrukare styr sina val av gröda baserad på förekomst av vildsvin. Det är en oacceptabel utveckling och ett hot mot svensk livsmedelsproduktion, det skriver Palle Borgström

Genom århundraden har skogar avvecklats till förmån för jordbruk. Sverige och Finland har dock kvar mycket mer skog jämfört med de flesta andra EU länder, det skriver Anders Pettersson.

Trots att vi på flera sätt har en mycket god livsmedelsproduktion i Sverige, importeras en hel del livsmedel som utan problem skulle kunna produceras här i landet, skriver Jenny Asplund.

Jag börjar tröttna på denna påhittade polarisering – är det biståndet eller företagen som ska driva utvecklingen i världen? Svar: ingen av dem. Det är vi människor som driver utveckling. Det skriver Anna Tibbelin.

Genom att följa algoritmernas rekommendationer förflyttar sig användaren från det öppna nätet ner i allt snävare kaninhål eller filterbubblor, skriver Kerstin Dafnäs.

EU har ingen gemensam skogspolitik utan ansvaret för skogspolitiken ligger på varje enskilt medlemsland. Samtidigt finns det en rad politikområden som EU har befogenhet att lagstifta över och som berör skogen: handel, miljö, klimat och energi. Därför finns det all anledning för oss svenska familjeskogsbrukare att följa och påverka utvecklingen i EU, skriver Paul Christensson.

Vilken människa skulle anse det rimligt att driva ett företag där pengarna inte räcker till en skälig lön? Det är hög tid för högre svansföring - Jantelagen måste skrotas. Det skriver Katarina Wolf.

Vi har idag historiskt höga virkespriser baserat på tillgång och efterfrågan samt att skogen ses som lösningen på de flesta av våra problem. Man kan hoppas att det håller i sig. Det skriver Haidi Andersson.

En journalist frågade vad Astrid Lindgren skulle säga om vårt förslag att ta bort beteslagen. Jag är övertygad om att hon hade blivit glad över hur bra djuren har det i en modern ladugård i dag jämfört med hur det var när hon växte upp, skriver Palle Borgström.

Att vi vill ha ett hållbart skogsbruk tror jag att vi alla är ense om. Skogen har för många av oss en stor plats i våra hjärtan och vi har därför ett stort engagemang i skogsfrågor. Men vad innebär egentligen ett hållbart skogsbruk och hur ska vi definiera det, undrar Helena Löthgren.

Den svenska officiella linjen inom EUs jordbrukspolitik har länge varit att det enda som räknas är en minskad budget. Om den inställningen kvarstår lär de kommande åren att bli en hård prövning, det skriver Gustaf Svenungsson.