Krönika

Trots att vi på flera sätt har en mycket god livsmedelsproduktion i Sverige, importeras en hel del livsmedel som utan problem skulle kunna produceras här i landet, skriver Jenny Asplund.

Jag börjar tröttna på denna påhittade polarisering – är det biståndet eller företagen som ska driva utvecklingen i världen? Svar: ingen av dem. Det är vi människor som driver utveckling. Det skriver Anna Tibbelin.

Genom att följa algoritmernas rekommendationer förflyttar sig användaren från det öppna nätet ner i allt snävare kaninhål eller filterbubblor, skriver Kerstin Dafnäs.

EU har ingen gemensam skogspolitik utan ansvaret för skogspolitiken ligger på varje enskilt medlemsland. Samtidigt finns det en rad politikområden som EU har befogenhet att lagstifta över och som berör skogen: handel, miljö, klimat och energi. Därför finns det all anledning för oss svenska familjeskogsbrukare att följa och påverka utvecklingen i EU, skriver Paul Christensson.

Vilken människa skulle anse det rimligt att driva ett företag där pengarna inte räcker till en skälig lön? Det är hög tid för högre svansföring - Jantelagen måste skrotas. Det skriver Katarina Wolf.

Vi har idag historiskt höga virkespriser baserat på tillgång och efterfrågan samt att skogen ses som lösningen på de flesta av våra problem. Man kan hoppas att det håller i sig. Det skriver Haidi Andersson.

En journalist frågade vad Astrid Lindgren skulle säga om vårt förslag att ta bort beteslagen. Jag är övertygad om att hon hade blivit glad över hur bra djuren har det i en modern ladugård i dag jämfört med hur det var när hon växte upp, skriver Palle Borgström.

Att vi vill ha ett hållbart skogsbruk tror jag att vi alla är ense om. Skogen har för många av oss en stor plats i våra hjärtan och vi har därför ett stort engagemang i skogsfrågor. Men vad innebär egentligen ett hållbart skogsbruk och hur ska vi definiera det, undrar Helena Löthgren.

Den svenska officiella linjen inom EUs jordbrukspolitik har länge varit att det enda som räknas är en minskad budget. Om den inställningen kvarstår lär de kommande åren att bli en hård prövning, det skriver Gustaf Svenungsson.

Även den som väljer sin egen affärspartner behöver en näringspolitisk företrädare. Det jag tror LRF idag behöver fundera över är om organisationen är relevant för sina medlemmar. Landsbygden består av så mycket mer än livsmedelsproduktion, skriver Susanne Öberg.

Det finns ett ansvar om att inte smutskasta branschkollegor genom att romantisera småskalighet. I själva verket skiljer sig inte storskaligt lantbruk från det småskaliga, det fungerar på det stora hela precis likadant. Det vill säga bra, skriver Ida Frankenberg.

Vi är nog många som glatts över prisökningarna på svensk virkesråvara de senaste åren, äntligen börjar värdet på vår skogsråvara bli det rätta, skriver Paul Christensson.

Det är rimligt att anlägga ett generationsperspektiv på att klimatanpassa den svenska matproduktionen. LRF har i rapporten ”Livsmedelsberedskap, klimat och natur – kostnader för lantbrukets gröna omställning” föreslagit att 20 procent av landets åkermark kunna vattnas inom en generation. Det skriver Markus Hoffmann.

Det viktigaste inte vem som äger skogen, utan att den hamnar hos någon som tar väl hand om den. Det skriver Kerstin Dafnäs, skogsägare, Hammerdal.

Jordbruksverket har rapporterat om hur inflationen urholkar lantbrukets ekonomi när vi kan göra mindre och mindre för de ersättningar som vi får då de inte justeras för en historiskt svag krona, det skriver Palle Borgström.

Andelen grundläggande forskning har minskat men fokuset på innovation och nyttiggörande har ökat. Forskningen är fortfarande lika viktig för att ta fram ny kunskap och för näringens kompetensförsörjning, det skriver Torgny Persson.

Att driva sitt företag utefter förutsättningar som man själv inte rår över är tufft. När det dessutom råder en kollektiv förväntan på avslappning och vila i kontrast till ens egna stressiga arbetsliv kan det vara ännu tuffare, skriver Katarina Wolf.

Stormar, översvämningar och kyla kan vara utmanande nog för vårt samhälle och infrastruktur men torka och extremvärme är långt värre tycker jag. Det skriver Haidi Andersson, skogsägare, Växjö.

Det råder en frånvaro av tilltro till att en lantbrukare kan bedriva sin produktion utan hänsyn till djurvälfärd, natur och miljö utan att det regleras av lagar. Lagar som i sin tur ofta saknas i de länder vars produktion föder halva vår befolkning, det skriver Ida Frankenberg.

Första slåtterdagen, och jag njöt av att slå en vacker och frodig vall. Glädjen grumlades då jag tänkte på alla långliggande vallar som inte slås, eller som på sin höjd putsas. Det skriver Arne Lindström, lantbrukare, Röbäck.