Krönika

Skogsbruk bjuder på ett fantastiskt kretslopp. Det är fint att gå i gammal skog och det är också fantastiskt med den spirande framtid som avverkad skogsmark bjuder på, skriver Helena Löthgren.

Nu när frågan om en tryggad och stärkt livsmedelsförsörjning blivit så central, skulle också konsumenterna behöva få en bättre förståelse för olika konsekvenser som kan uppstå genom hela livsmedelsvärdekedjan, det skriver Jenny Asplund.

Vi står nationellt inför ännu en skogsutredning, som kanske även den blir skrotad efter nästa val beroende på vem som vinner. Samtidigt har lagen om restaurering av natur röstats ned i EU-parlamentet. Vad som kommer att ersätta den vet vi inte, skriver Haidi Andersson.

Just din röst kommer bli extra viktig detta val. I alla fall om du vill ha kursändring mot ett EU som är mera likt det några av oss röstade ja till för 30 år sedan, skriver Peter Borring.

Idag är artificiell intelligens, AI, och digitalisering områden som många tror kommer att förändra framtiden. Skogsindustrin var tidigt ute både gällande avancerade styrsystem och automation i många av våra produktionsanläggningar, skriver Torgny Persson.

Medlemsdemokratin är LRFs stadiga rötter, det som håller oss grundade och ständigt gör oss till en bättre och mer relevant organisation, det skriver Palle Borgström.

Troligen har nuvarande regering ambitionen att skapa ordning i det skogliga kaoset, men frågan är om man lyckats utan att ta ett större helhetsgrepp? Det skriver Anders Pettersson.

Om vi inte snart lyckas vända debatten kan vi inte ta något för givet – varken den vackra midsommarbilden eller mat på bordet, skriver Katarina Wolf.

Varför springer inte de dedikerade människorna som upptäcker sällsynta fjärilar runt på alla typer av biotoper och inte bara i skogen? Det skriver Marit Bohlin.

Det finns skäl att lyssna på de europeiska lantbrukare som sprider gödsel och bränner däck, skriver Lars Anders Johansson.

Det är dags att kliva ur konflikthärdarna och hitta nya vägar för att skogsbruket ska kunna överleva, skriver Susanne Öberg.

Att Sveriges bönder har konkurrensnackdelar är inte alltid EUs fel, skriver Palle Borgström.

Det ligger i människans natur att vara lite lat och att tro på enkla sanningar, men Europaparlamentsvalet är fel tillfälle att inte göra sin läxa, skriver Anna Ek.

Det är helt naturligt att unga har en drivkraft att på olika sätt försöka påverka beslut som kommer att forma framtiden som man själv kommer att verka i. Man kan aldrig förlita sig på att den rösten kommer att bäras av någon annan, skriver Katarina Wolf.

Man måste återgå till att ta lagom stora steg i rätt riktning så att man får med sig befolkningen i förändringsresan, annars blir det bakslag och utvecklingen går åt fel håll, skriver Paul Christensson.

En vallskörd kan vara en ljummen sommarkväll med kafferast på en gräsdoftande ensilagebal. Men en vallskörd kan också vara stress och för lite eftertänksamhet, skriver Ida Frankenberg.

Inför EU-valet är det många gånger svårt att skilja på vad som avgörs på EU-nivå och vad som hanteras i Sverige. Kanske är det bekvämt att skylla nationella tillkortakommanden på EU, skriver Kerstin Dafnäs.

Fler betande djur, fler fåglar och artrika betesmarker kommer höras, synas, lukta och kännas. Fundera över hur du kan bli ambassadör för budskapet om vår gröna omställning, skriver Markus Hoffman.

Hur hållbart är det och hur mycket inlagring blir det egentligen i ett kök som hamnar på tippen efter endast sex år? Det frågar sig Haidi Andersson.

Vi kan inte trygga vår livsmedelsförsörjning i kris om vi inte värnar den svenska livsmedelsproduktionen i fredstid, skriver Jenny Asplund.